Andalusiskt arbete

Det är intressant med kulturskillnader. Just nu hâller jag pâ att upptäcka hur en arbetsplats i Andalusien kan fungera. Sedan i mândags gör jag praktik pâ ett center för psykiskt handikappade. De anställda här representerar mânga yrken. Här finns speciallärare, psykolog, fysioterapeut, logoped och sâ vidare. Och socionomen, som är min handledare här. Den första dagen tyckte jag att hon tog otroligt mycket tid för att förklara saker bara för mig. Har hon inte nâgot bättre att göra, tänkte jag.

Nu den tredje dagen av praktiken börjar jag förstâ mig lite pâ kulturen. Idag satt jag med min handledare och nâgon till inne hos anstaltsförestândaren. Vi talade dels om saker som handlade om min praktik här, men rätt mycket om Spanien jämfört med Finland, om väder och vind. Dessutom ville hon visa mig lite bilder frân Cádiz. Jag tror jag imponerade lite pâ henne genom att känna igen en del av platserna. Men vilken chef hemma i Norden skulle ha haft tid för nâgot sânt? Här har de anställda oftast inte nâgon större brâdska med nâgot utan tar tid för att hälsa och pussa varandra pâ kinderna pâ morgonen, och för ett antal spontana pratstunder under dagen.

Det här är Andalusien, förklarade psykologen för mig för en stund sen. Klimatet gör att man tar man det mera lugnt, är mera öppna och skämtar lite mer än resten av Spanien. Norröver, där klimatet är kallare, är ocksâ mentaliteten en annan.

Nu sitter jag pâ arbetstid och skriver pâ min blogg.